Det blir aldrig som man tänkt sig.

Människan är allt bra konstig. Folk är aldrig som man trott. åde bra och dåligt. Mest bra faktiskt, tror jag iaf. Kan inte bestämma mig riktigt. Än en gång trist att folk aldrig lär sig, samma vareviga helg är tyvärr lite tröttsamt. Men ändå, skön hets och inställning innan det blir för mycket. Andra är som vanligt grymma, och andra relativt okända bättre än de flesta. Där snackar vi inställning, och rätt sådan, där snackar vi folk som ändå innerst inne förstår vad det handlar om. Och överraskande, får man faktiskt en djup konversation, någon som förstår vad man själv tänker och är inne på samma banor. Skönt att folk inte är så enkelspåriga ibland. Och skönt att det inte spårade ur ikväll heller.

Ett visst släkte kommer jag nog aldrig att förstå mig på. Trist. Ändå är man självklart inne på jaktsäsong vid nästa tillfälle. Inte mer än att det är så man fungerar. Oavsett. Hur folk agerar och resonerar är oklart - och det räcker så. Man kan inte förstå allt och alla. Tyvärr. Och man får nöja sig med det. Det är ändå för litet. Även om det blir bra ibland. Hur som helst, aldrig som man förutspått att det skulle bli. En viss charm ändå, även om det ofta är bättre i drömmen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0