Skaune
Nyligen hemkommen från trippen (låter ju inte lite exotiskt och narkotikavarning men ;)) till Skåne känner jag mig manad att dela med mig av mina reflektioner och tankar om min tid nere hos gröthalsarna. Planerna ändrades ganska spontant och blev sommarstället strax utanför Simrishamn hos mina serviceglada morföräldrar. Som alltid betyder Simrishamn för min del avkopplingi den större skalan, man åker ju inte dit för festandets eller fartens skull utan här ska allting gå i långsam och skön takt. Välbehövligt för en lite sönderstressad person som jag för tillfället och det extremt fina vädret gjorde vistelsen extra njutningsfull. Alltid skönt med lite avkoppling på fina sandstränder, något som man inte är alltför bortskämd med här i stan ändå. Vädret var tydligen något av en sensation där nere då vi satt ute och åt varje dag vilket mormor och morfar inte gjort vid många tillfällen denna sommar. Annat som jag reagerade på var drygheten som faktiskt präglade skånebefolkningen, nu har jag en viss förmåga att ständigt överdramatisera allt och alla men majoriteten av de skåningar jag hade kontakt med under perioden där uppträdde på ett eller annat sätt onödigt drygt. Om man beter sig så mot sina turister får man väl räkna med att vara hatade av resten av Sverige?! ;) Dryga affärsbiträden, busschaffisar och vanligt hederligt folk, vad är problemet? Dessutom måste jag passa på att låta världsvan och klaga på SJ, ständiga förseningar och problem med sanslösa priser allt som oftast, styr upp skutan nu, slipsnissar!
När jag har spenderat några dagar i Simrishamn och verkligen tagit det kolugnt dagarna igenom upplevde jag som alltid en känsla av rastlöshet. Speciellt när resten av huset går och lägger sig redan kl.8 de allra flesta kvällarna (no offence, jag ville verkligen inte kräva någonting, eller bli underhållen på något sätt) så är det inte konstigt att det spritter lite i benen och ölmagen. En varm och fin lördagskväll borde ju erbjuda mycket kan man tycka men tji fick jag, dansbandsparty fullt med 40+ och någon ungdomsgård med skräniga ungdomar, inte särskilt lockande. Men som sagt, man ska inte förvänta sig något annat egentligen, man åker inte till skåne för farten utan för lugnet. Lugnet före stormen, nu blir det bra fart här hemma antagligen ;)
När jag har spenderat några dagar i Simrishamn och verkligen tagit det kolugnt dagarna igenom upplevde jag som alltid en känsla av rastlöshet. Speciellt när resten av huset går och lägger sig redan kl.8 de allra flesta kvällarna (no offence, jag ville verkligen inte kräva någonting, eller bli underhållen på något sätt) så är det inte konstigt att det spritter lite i benen och ölmagen. En varm och fin lördagskväll borde ju erbjuda mycket kan man tycka men tji fick jag, dansbandsparty fullt med 40+ och någon ungdomsgård med skräniga ungdomar, inte särskilt lockande. Men som sagt, man ska inte förvänta sig något annat egentligen, man åker inte till skåne för farten utan för lugnet. Lugnet före stormen, nu blir det bra fart här hemma antagligen ;)
Kommentarer
Trackback
