Långt uppehåll
Tillägg: Gud vill tydligen inte att jag ska börja blogga igen. Men jag är envis. Här är nattens rader i alla fall:
Långt uppehåll ger påtvingad nystart. Ger utrymme för både positiva och katatrofala sinnesstämningar. Större press, att återvända utan att leverera är dödsdömt. Utökad chans att parera stelfrusheten. Komma upp ur de djupa fotspåren. Sladda lite. Det kan vara halt, men åtminstone nytt - våga vara spontan. Det är där det händer, det där oförglömliga. Det som sätter djupa spår långt inne, som man inte vill komma upp ur. Ett litet vedträ som ligger och pyr under mörka nätter. Då det behövs.
Mitt tillstånd kan annars liknas vi när jag tappade bort mig på legoland i tidig ålder. Rädsla, osäkerhet och trötthet. Men likväl mycket spännande och skojiga saker inom inte alltför långt avstånd. Nyfiket noterande. Lockelser och vilja att vilja ta steget till det okända. Men samtidigt vilja att hitta till tryggheten. Den som alltid finns där, även fast den kanske gömmer sig bakom en kulle. Jag vill ta stegen. Men det är ändå lite skönt att jag inte behöver ta dem imorgon. Tids nog är jag mogen för självständigt utforskande. Jag vet inte. Någonting sådant.
Stort hugg för övrigt till den stolle som bestämt att ett dygn endast ska vara 24h. Vilket smartskaft. 32 timmar vore lagom. Då skulle man hinna det som egentligen är det viktiga. Få tid att leva, vara galen och verkligen upptäcka världen och vem man själv är.
Parker Lewis - Via Emilia
Little Joy - brand new start
Friendly Fires - Jump in the pool
Sugarplu Fairy - The escapologist
Conor Oberst - Souled out
Kaiser Chiefs - Addicted to drugs
Joseph Arthur - In the sun
Långt uppehåll ger påtvingad nystart. Ger utrymme för både positiva och katatrofala sinnesstämningar. Större press, att återvända utan att leverera är dödsdömt. Utökad chans att parera stelfrusheten. Komma upp ur de djupa fotspåren. Sladda lite. Det kan vara halt, men åtminstone nytt - våga vara spontan. Det är där det händer, det där oförglömliga. Det som sätter djupa spår långt inne, som man inte vill komma upp ur. Ett litet vedträ som ligger och pyr under mörka nätter. Då det behövs.
Mitt tillstånd kan annars liknas vi när jag tappade bort mig på legoland i tidig ålder. Rädsla, osäkerhet och trötthet. Men likväl mycket spännande och skojiga saker inom inte alltför långt avstånd. Nyfiket noterande. Lockelser och vilja att vilja ta steget till det okända. Men samtidigt vilja att hitta till tryggheten. Den som alltid finns där, även fast den kanske gömmer sig bakom en kulle. Jag vill ta stegen. Men det är ändå lite skönt att jag inte behöver ta dem imorgon. Tids nog är jag mogen för självständigt utforskande. Jag vet inte. Någonting sådant.
Stort hugg för övrigt till den stolle som bestämt att ett dygn endast ska vara 24h. Vilket smartskaft. 32 timmar vore lagom. Då skulle man hinna det som egentligen är det viktiga. Få tid att leva, vara galen och verkligen upptäcka världen och vem man själv är.
Parker Lewis - Via Emilia
Little Joy - brand new start
Friendly Fires - Jump in the pool
Sugarplu Fairy - The escapologist
Conor Oberst - Souled out
Kaiser Chiefs - Addicted to drugs
Joseph Arthur - In the sun
Kommentarer
Postat av: Emilo
haha, ja vilken jävla stolle den där jorden är som bestämt att det dröjer 24 timmar för den att rotera ett varv runt sin axel;) Skämt åsido, kör stenhårt..
Trackback
