Jag har glömt min första kyss, men jag minns klart och tydligt... när jag fick Rolle Stoltz autograf"
Testade på att jobba under deadline idag. Jag har överskridit den nu men vi kreativa nissar har ändå lite rätt till att vara lite divaaktiga. För det inbillar jag mig ändå att många journalister är och jag vet inte om det är min grej, osäkerheten angående det har givetvis fler och bättre anledningar än så men det är inget vi ska dra nu.
Diskuterade livets eviga balansgång idag. Som att gå på lina och nå en plattform bara för att mötas av ännu fler linor. Den svåra bedömningen mellan att anpassa sig och köra sitt egna race. Du kan omöjligt rusa mot mållinjer i blindo och springa över folks tår, samtidigt som det kan svida mer i din själ att svika dina ideal och värderingar. Att rätta sig efter andra och deras uppfattningar för att lättare passa in och skapa bättre förutsättningar i den relationen. Jag har länge strävat efter att vara den förstående typen som kan se alla möjliga färgtoningar och gråskalor. Verkligen sätta sig in i folks beteende och deras situationer för att skapa förståelse. Att kunna förstå och acceptera bägge sidor i en argumentation och utveckla sig själv och sin åsikt utefter det. Samtidigt kan det lätt bli lite för grått att ständigt segla någonstans mittemellan. Och grå vill man verkligen inte bli. Tråkig och ointressant är farlig mark. Att anpassa sig för mycket är också det ett minfält för den egna självkänslan. Att kunna acceptera att man inte kan vara älskad och omtyckt av alla är nog det bästa sättet för att skapa inre frid. Att möta ett sådant mottagande med en axelryckning och ett okej. Om vi ska bemöta sanningen. Människan är en komplicerad art och vi är grymt olika varelser. Alla kan inte gilla alla i världen. Däremot kan man acceptera alla. Åtminstone till viss del.
En ständig balansgång. För att finna sig själv och en väg man känner sig nöjd med. Något man kan stå för. Samtidigt ska man inte skynda för fort för att nå det stadiumet. Vi är aldrig fullbordade och färdigskapade, formningen kan fortfarande ändras hur vi vill. Och den möjligheten ska alltid finnas kvar.
