inbetweener

Jag kan inte låta bli att gräma mig lite över att jag var sjuk under konserten. LW fick inte tillräckligt med hyllningar och uppskattning från min sida vilket han minst sagt förtjänade. Som han förtjänade det och som han gav sin kärlek till de 18000 människorna på Zinken. Långa stunder lyckades han få mig att glömma min onda hals och min värkande rygg och bara få mig så glad och avslappnad som så få kan. Winnerbäck är kung och det räcker med det.

I efterhand så måste jag ändå fråga mig själv om det var värt det. Tro det eller ej, så har jag tvekat lite i mina funderingar. Framförallt söndag och måndag tillhör bland de värsta dagarna i mitt liv som det känns nu.. En stor kloss och svullnad i halsen, feber, huvudvärk, öronvärk och svullnader som hindrar mig från att kunna äta och dricka utan besvär samt gör det tämligen omöjligt att sova. När jag vaknade på söndagsmorgonen så sa jag direkt att det var värt det, och jag kommer utan tvekan att säga samma sak när den här skiten är över om några dagar eller någon vecka. Min läkare bekräftade igår att det var halsfluss och nu ska jag äta penicillin i tio dagar.

De senaste dagarna har varit en enda lång pina, och inte för inte vaknar jag upp emellanåt och drömmer mig tillbaka till Lasse. För att få upp humöret om inte annat.